Supervision 2040 - ännu mer världsbäst på e-hälsa, del 2

20 May 2021 // Björn Genfors

För snart två år sedan skrev jag en bloggpost om att Sverige, i sin strävan efter att bli världsbäst på e-hälsa till år 2025 (vision e-hälsa 2025), i stort verkade ha valt fel väg och att visionen därmed var dömd att misslyckas. I samma veva propagerade jag för att inte se detta som ett nederlag, utan som en möjlighet till att satsa på att bli världsbäst på e-hälsa till år 2040 istället, och att den borde bestå av att komma överens om och implementera en modelldriven strategi. Vad har hänt sedan dess och hur ser läget ut idag?

Två av de stora regionerna (Skåne och Västra Götaland) sitter med införandet av sina nyinköpta monolitlösningar (det amerikanska journalsystemet Millennium). Ingen ändring här alltså. Sedan tidigare hade ett stort antal regioner det monolitiska huvudjournalsystemet Cosmic, och därtill har ytterligare ett ungefär lika stort antal regioner nyligen inhandlat ett “vårdinformationsstöd” (jag läser detta som “huvudjournalsystemslösning”) från samma leverantör. Det som har hänt på den här fronten är att leverantören Cambio uttryckligen närmar sig det modellbaserade tänket, där datalagring och applikation är separerade. I praktiken görs detta genom att närma sig OpenEHR (som nämndes i förra bloggposten) - såpass mycket att Cambioanställda föreläser om OpenEHR på utbildningar och konferenser. Kvar är Region Stockholm och Region Gotland, som igår meddelade att de hade valt att helt gå den modellbaserade vägen Det står inte i klartext, men i praktiken väljer även dessa regioner att arbeta med OpenEHR.

Daniel Forslund, bitr. regionråd i Region Stockholm, problematiserar klokt kring detta vägval på LinkedIn, både i originalpost och i kommentarer. Vägen framåt är inte spikrak, Stockholms valda strategi kräver en annan organisation än den man hittills har haft. Ett annat potentiellt moln på himlen är hur väl OpenEHR kommer att möta de behov som finns. Medan jag är imponerad av mycket av det som sker inom OpenEHR-världen, så är jag övertygad om djävulen sitter i detaljerna, och att man därför bör ta säljsnacket och evangelismen med en viss skepsis. Därtill, förutom rent standardiseringstekniska frågetecken (såsom ifall alla OpenEHR:s semantiska artefakter är både kloka och korrekta) kvarstår ännu viktigare nötter att knäcka: att verksamheten - vården - behöver komma överens om en hel massa svåra frågor.

Summeringsvis: läget ser mycket ljusare ut nu än jag vågade hoppas på för knappa två år sen - Vision 2025 är återuppstånden. Kommer Sverige att vara världsbäst på e-hälsa 2025? Kanske, kanske inte. Vi kommer sannolikt inte att ha en helt gemensam vision om en modelldriven lösning, och vi kommer definitivt inte att ha en sådan lösning implementerad i hela vården till dess. Det finns fortfarande plats för Supervision 2040.