Konferensrapport: tre dagar på Vitalis

29 May 2023 // Björn Genfors

Vitalis, nordens största e-hälsokonferens, gick av stapeln i förra veckan. Konferensen växer sakta men säkert år för år, både i kalendertid och i omfattning - det som brukade vara en konferens i dagarna tre med 8-10 parallella föreläsningsspår har i år blivit till en konferens i dagarna tre och en halv, med upp till 15 parallella föreläsningsspår.

Parallellt med Vitalis gick också konferensen MIE (Medical Informatics Europe), med ytterligare 8 parallella föreläsningsspår av stapeln i samma lokaler.

Som om inte denna uppsjö av valmöjligheter var nog fanns därutöver ungefär 200 företag representerade på utställningen i mässhallen, så utbudet var närapå förlamande stort. I vanlig ordning har jag valt ut några teman som jag ändå tyckte mig skönja på årets konferens.

Önskan om centralisering på hälsodataområdet

På hälsodataområdet finns det ett övergripande tema som var mycket tydligt: en önskan om ökad central kontroll. Till stor del inom landet, i form av flertalet statliga utredningar bl.a. utredning hälsodata som nationell resurs, utredning om sekundäranvändning av hälsodata och myndighetsledda förstudier som t.ex. Socialstyrelsens förslag om utökad datainsamling till Patientregistret, ett flertal förstudier på E-hälsomyndigheten - bilddiagnostik, infrastruktur för kvalitetsregister o.s.v.

Men även inom EU - där EHDS (European Health Data Space - ett initiativ för att kunna utbyta patientdata över nationsgränser inom EU) kryper allt närmare. Jag nämnde EHDS även i förra årets konferensrapport, men det som då mest kändes som halvlösa tankar håller nu på att konkretiseras. Min fundering från förra året - att EHDS har en annan vinkling på ägandeskapet av hälsodata än svensk lagstiftning - kvarstår. Den kompletteras detta år med en fundering kring hur kommunikationen kring EHDS sköts. I fokus för EHDS verkar vara forskning och innovation, medan svensk lagstiftning menar att huvudfokus för vårddokumentationen är att patienten ska få en god och säker vård. Där håller jag svensk lagstiftning som mycket klok - det vore mycket olyckligt att kasta ut patienten med badvattnet.

Spåren av Corona

Pandemin har lämnat sina spår även på Vitalis. Dels fanns frågan om beredskap högre upp på agendan än tidigare, där föreläsningar i flera spår berörde ämnet. Dels visade pandemin med all önskvärd tydlighet att all den där informationen som finns inlåst i vårdens informationssystem inte kan vara inlåst där längre. Flera initiativ kring hur man får tillgång till uppföljningsdata och möjliggör myndighetsrapportering i närmare realtid och utan en massa handpåläggning dök upp både i föreläsningar och på mässhallens golv. Vi har fortfarande en lång väg att gå innan data flödar fritt efter de behov som finns, men nu är vi på väg. Inget ont som inte har något gott med sig.

Informatikern i fokus

Sist, men inte minst, som man lyssnar får man höra. Som en följd av önskan om bättre tillgång till vårdinformation i uppföljnings- och rapporteringssyfte (se föregående punkt) och som en följd av att arbetet med införande av nya journalsystem i ungefär hälften av Sveriges regioner rycker allt närmare, verkar informatikern/informationsarkitekten ha fått en alltmer central roll. Några av de sista ord jag hörde på den sista föreläsningen jag lyssnade på var (citat) ”de verkliga hjältarna i det här arbetet är informatikerna”. Även om jag personligen inte har varit involverad i det arbete som refererades till är det förstås lätt att lyssna på såna ord när man själv är informatiker.