Callista Tech Radar 2024

16 June 2025 // Anders Forssell • Andreas Tell

För fjärde året i rad presenterar vi Callistas Tech Radar - en undersökning som görs bland våra medarbetare och visar hur teknikanvändningen ser ut i våra uppdrag. Svaren inhämtades mot slutet av 2024.

Tidigare Tech Radar:s hittar du här:

• Tech Radar 2023
• Tech Radar 2022
• Tech Radar 2021

1. Introduktion

Det är fjärde gången vi genomför vår Tech Radar och nu börjar man kunna få en bild av vissa trender gällande teknikanvändningen. Vi ser att diversifieringen gällande programmeringsspråk fortsätter. Java är fortfarande det dominerande primära språket men ligger nu på mindre än 30 %, samtidigt som användningen av Kotlin och Python har ökat markant. Vi pejlar också läget kring arbetsformer och mjukare värden - och där kan vi bland annat konstatera att frågan om arbetsplats (ny från förra året) visar att andelen hemarbete minskar.

2. Programmeringsspråk

2.1 Primära och sekundära språk

Första frågan handlar om respektive medarbetares primära programmeringsspråk i sitt uppdrag. Medarbetare som inte arbetar med utveckling är undantagna.

Figur 1: Primärt programmeringsspråk – ett val per person, jämförelse 2022–2024.

Java behåller sin position som det vanligaste programmeringsspråket och har även gjort en liten come-back och ökat något efter förra årets kraftiga nedgång. Kotlin fortsätter att växa och har haft en stad trend uppåt de senaste tre åren. Övriga programmeringsspråk håller ställningarna någorlunda även om det är mindre nedgångar på några håll. JVM-plattformen som helhet (Java + Kotlin) har stärkt sin position med sammanlagt 59 % jämfört med 47 % föregående år.

Som komplement har vi frågat vilket sekundärt språk vi oftast använder. Det kan t.ex. vara för DevOps-arbete, scripting-ändamål eller för frontend/backend utanför det primära området. Vi redovisar även andelen som inte använder något sekundärt språk för att få en bättre bild av proportionerna. Vi kan se att andelen som klarar sig med enbart det primära språket har ökat stadigt de tre senaste åren och ligger nu på 47 %. Typescript är det vanligaste sekundära språket, övriga som används är (i fallande ordning) Java, JavaScript, Go (ny för i år), Python och Kotlin.

Figur 2: Sekundärt programmeringsspråk – ett val per person,jämförelse 2022–2024.

Nästa fråga handlar om hur nöjd man är med sitt primära språk. Svaret anges på en skala mellan 1-10, där 10 är mest nöjd. Diagrammet nedan visar genomsnittet per språk. Vi kan konstatera att vi ser ut att vara i stort sett mycket nöjda de språk vi använder, alla ligger på minst på betyg 8. Variationen över tid är också liten, med undantag för JavaScript som åkt litet berg-och-dalbana i popularitet genom åren. Vi ska dock komma ihåg att endast ett fåtal har JavaScript som sitt primära språk, så det statistiska underlaget är mycket litet.

Figur 3: Jämförelse 2021–2024, nöjdhet med primärt programmeringsspråk, 1-10.

Att notera: Värden saknas när ingen angivit ett språk som primärt, detta gäller Python (2022), C# (2022 & 2021), och Scala (20223 & 2024)

2.2 Vart är vi på väg?

Som komplement till vad vi sysslar med idag så är det intressant vad man, utifrån helt personlig preferens, skulle vilja arbeta med som man inte arbetar med idag. Man fick välja upp till tre språk.

Kotlin håller ställningarna som det språk som flest skulle vilja arbeta med, följt av Python och Rust. Om man titar på utvecklingen under de senaste tre åren så är Rust och Go de språk som dalat mest. Det är spännande att ett antal nykomlingar tagit sig in på listan: Elixir (8) och Zig (2). Även Swift är nytt som önskat språk.

Figur 4: Programmeringsspråk man gärna hade jobbat med (som man inte arbetar med idag), upp till tre val per person

3. Hur körs tjänster och applikationer?

3.1 Driftsmiljöer

Här tittar vi på hur fördelningen av driftsmiljöer ser ut i offentlig respektive privat sektor.

Offentlig sektor:

Figur 5: Driftsmiljöer offentlig sektor. Flera alternativ möjliga

Privat sektor:

Figur 6: Driftsmiljöer privat sektor. Flera alternativ möjliga

Inte heller i år kan vi se något inslag av molndrift inom den offentliga sektorn, senast det noterades var 2022 då viss använding av Azure fanns med.

Inom den privata sektorn är läget stabilt jämfört med 2023. Drygt hälften har någon form av drift i molnet och AWS har ett visst övertag över Azure. Native mobilapp är ny för i år som angiven driftsmiljö.

3.2 Exekveringsplattformar

Under denna rubrik sorterar vi in vilken typ av underliggande plattform som våra applikationer exekverar på. Definitionerna kan vara något flytande, men oftast avses här att man redan har paketerat sin applikation i en docker-image, alternativt som en .war/.ear fil som man t.ex. kör på en Servlet-container.

Figur 7: Exekveringsplattformar, flera alternativ möjliga

Notera att under “Annan containerorkestrator” ingår t.ex. Docker Swarm, Mesos, Apcera etc, dvs de containerorkestratorer som inte har Kubernetes i botten. Dock så särredovisar vi OpenShift eftersom det är en såpass vanlig variant av Kubernetes. Under “Kubernetes” ingår för övrigt också molnpaketeringar såsom AWS EKS eller Azure Kubernetes Service (AKS).

Kubernetes och dess kusin/syskon OpenShift klart vanligaste plattformen att exekvera sin mjukvara på och har sammanlagt 52 %. Det är dock en minskning från 69 % 2023. Vi ser också en ökad diversifiering med fler typer av exekveringsplattformar än tidigare.

4. Ramverk och produkter

4.1 Ramverk på JVM-plattformen

Vi väljer här att visa vilka ramverk som används på JVM-plattformen snarare än rena Java-ramverk. Det ger ett litet bredare bredare perspektiv med några fler ingående alternativ. I år landar vi dock på endast två ramverk, Spring och JavaEE, och Spring har där en dominerande ställning på 81 %.

Figur 9: Ramverk som används på JVM-plattformen, flera alternativ möjliga.

4.2 API:er

Förra året hade REST-API:er 61%, GraphQL 7 %, SOAP 11 % Protobuffers/gRPC 21 %.

Så här ser det ut 2024.

Figur 10: API-typer som används, flera alternativ möjliga

Protobuffers/gRPC fortsätter att gå framåt, så även SOAP (!). REST-API:er minskar medan GraphQL ligger på oförändrad användning.

4.3 Databaser

På hög nivå pratar man oftast tre typer av databaser för långtidslagring av data:

• Relationsdatabaser
• Dokumentdatabaser
• Grafdatabaser

Vi har valt att även inkludera Key/value stores (Redis m.fl.) även om dessa kanske inte är att betrakta som regelrätta databaser i traditionell mening.

2024 års siffror:

Figur 11: Typ av databaser som används, flera alternativ möjliga

Läget är relativt stabilt jämfört med 2023, relationsdatabaser behåller sin ställning medan key/value stores ökar något på bekostnad av dokumentdatabaser som noterar en minskning.

4.4 Frontend-ramverk

Förra året hittade vi endast två olika frontendramverk i undersökningen: React (84 %) och Angular (16 %). I årets undersökning har Svelte och Native iOS/Android tillkommit och bidragit till en ökad diversifiering.

2024 års frontend-ramverk.

Figur 12: Frontendramverk, flera alternativ möjliga

4.5 Byggverktyg

Årets nyhet är att ArgoCD gjort sitt intåg och det med besked. ArgoCD leder nu bland byggverktygen på 25,6 %. Samtidigt har Jenkins minskat kraftigt till 14 %, ner från 39,5 % 2023.

Så här ser den samlade bilden av byggverktyg ut i våra projekt 2024.

Figur 13: Byggverktyg, flera alternativ möjliga

5. Arbetsformer och övriga verktyg

Nedan följer i vanlig ordning en sammanställning gällande litet “mjukare” parametrar samt kringliggande verktyg.

5.1 Arbetsuppgifter

Vad gör vi på jobbet och vilka roller har vi i våra uppdrag?

Figur 14: Roller i uppdragen

Helt klart har vi tonvikt på mjukvaruarkitektur/lösningsarkitektur och backend-utveckling, men vi har helt klart en skaplig bredd även när det gäller ansvarsområden. Vi kan notera ett både DevOps och Frontend har minskat något.

5.2 Hemarbete

Hemarbete sker fortsatt i stor utsträckning men en tydlig trend är att att fler bolag ställer krav på att man skall vara på sin arbetsplats två till tre dagar i veckan. Man ser det som viktigt att teamet arbetar tillsammans IRL i någon omfattning för att främja samarbetet och teamkänslan.

Nedanstående diagram jämför hur många dagar man arbetar hemifrån per arbetsvecka i genomsnitt och vi kan följa utvecklingen 2022-2024.

Figur 15: Hemarbete, dagar per arbetsvecka.

Antal dagar med hemarbete har gått ner jämfört med förra året, och fördelningen är nu mer “normalfördelad” runt tre dagar. I genomsnitt arbetar man hemifrån 2,8 dagar jämfört med 3,1 dagar 2023 - en minskning med nästan 10%.

5.3 Digitala hjälpmedel

Då vi på senare år arbetar alltmer distribuerat och i viss utsträckning remote eller hemifrån så ökar också betydelsen av digitala verktyg för planering, ärendehantering och dokumentation. Många möten sker också digitalt och verktyg för videomöten och skärmdelning är en viktig del i mångas arbetsvardag.

Hur ser situationen ut och vilka är de dominerande verktygen i våra uppdrag?

För digitala möten ser det ut så här.

Figur 16: Mötesverktyg

Microsoft Teams är fortsatt tydlig etta på 83%, vi kan konstatera en liten uppgång i användandet av de andra verktygen jämfört med föregående år på bekostnad av Teams.

Samarbetsverktyg:

Figur 17: Projektverktyg, flera alternativ möjliga

Det är inga stora skillnader jämfört med 2023 och det är fortfarande Atlassians verktyg Jira och Confluence som dominerar stort. Vi kan se att Microsoft Azure Devops har ökat och ligger nu på nästan 11%.

6. Sammanfattning

Årets Tech Radar visar på kontinuitet snarare än drastiska skiften, men flera tydliga trender framträder i jämförelse med föregående år:

• JVM-plattformen (Java + Kotlin) har stärkt sin position, från 47 % till 59 % som primärt språk. Som sekundärt språk är TypeScript och JavaScript dominerande.
• Kotlin fortsätter att öka och är fortfarande det mest önskade språket att jobba med. Elixir och Zig är nya spännande uppstickare på önskelistan.
• ArgoCD gör ett starkt intåg bland byggverktygen och går direkt till förstaplats med 25,6 %. Jenkins minskar kraftigt från 39,5 % till 14 %.
• Kubernetes (inkl. OpenShift) är fortfarande störst bland exekveringsplattformar, men tappar från 69 % till 52 %, vilket tyder på ökad diversifiering och kanske viss mognad/ifrågasättande.
• Molndrift står sig fortsatt starkt i privat sektor, men lyser med sin frånvaro inom offentlig sektor.
• Frontendlandskapet blir mer varierat. React dominerar fortsatt, men Svelte och native mobilappar dyker upp för första gången.
• Protobuf/gRPC ökar i användning, REST minskar något och GraphQL ligger still.
• Andelen hemarbete minskar något men är fortfarande hög - i snitt 2,8 dagar.