Blogg
Här finns tekniska artiklar, presentationer och nyheter om arkitektur och systemutveckling. Håll dig uppdaterad, följ oss på LinkedIn
Här finns tekniska artiklar, presentationer och nyheter om arkitektur och systemutveckling. Håll dig uppdaterad, följ oss på LinkedIn
För femte året i rad presenterar vi Callistas Tech Radar - en undersökning som görs bland våra medarbetare och visar hur teknikanvändningen ser ut i våra uppdrag. Svaren inhämtades mot slutet av 2025.
Tidigare Tech Radar:s hittar du här:
Det är femte gången vi genomför vår Tech Radar. Vi ser att diversifieringen gällande programmeringsspråk fortsätter. Java är fortfarande det dominerande primära språket för oss men användningen av andra språk fortsätter att öka. Nytt för i år är att vi ställt frågor om AI-användningen i våra uppdrag.
Första frågan handlar om respektive medarbetares primära programmeringsspråk i sitt uppdrag. Medarbetare som inte arbetar med utveckling är undantagna.

Figur 1: Primärt programmeringsspråk – ett val per person, jämförelse 2022–2025.
Java behåller sin position som det vanligaste programmeringsspråket och har även ökat en del sedan förra året. Kotlin har minskat något i år men fortsätter att vara vårt tredje vanligaste språk efter Java och Go. Övriga programmeringsspråk håller ställningarna någorlunda även om det är mindre nedgångar på några håll. JVM-plattformen som helhet (Java + Kotlin) fortsätter att vara dominerande inom företaget.
Som komplement har vi frågat vilket sekundärt språk vi oftast använder. Det kan t.ex. vara för DevOps-arbete, scripting-ändamål eller för frontend/backend utanför det primära området. Vi redovisar även andelen som inte använder något sekundärt språk för att få en bättre bild av proportionerna. Vi kan se att andelen som klarar sig med enbart det primära språket fortsätter att vara ganska stor. Typescript och Javascript är de vanligaste sekundära språken, medan Python är det vanligaste sekundära språket på backend-sidan

Figur 2: Sekundärt programmeringsspråk – ett val per person,jämförelse 2022–2025.
Nästa fråga handlar om hur nöjd man är med sitt primära språk. Svaret anges på en skala mellan 1-10, där 10 är mest nöjd. Diagrammet nedan visar genomsnittet per språk. Vi kan konstatera att vi fortsätter att vara ganska nöjda med de språk vi använder.

Figur 3: Nöjdhet med primärt programmeringsspråk 2025, skala 1-10.
Som komplement till vad vi sysslar med idag så är det intressant vad man utifrån helt personliga preferenser skulle vilja arbeta med som man inte arbetar med idag. I undersökningen får man välja upp till tre språk.
Kotlin håller ställningarna som det språk som flest skulle vilja arbeta med, följt av Rust och Elixir. Go och Python fortsätter att vara populära. Elixir, Zig och Swift fanns inte med bland svaren när vi började göra den här undersökningen, och i år har även R kommit med på listan för första gången. Listan över språk som minst en person har velat lära sig de senaste åren börjar bli ganska lång!

Figur 4: Programmeringsspråk man gärna hade jobbat med (som man inte arbetar med idag), upp till tre val per person.
Här tittar vi på hur fördelningen av driftsmiljöer ser ut bland våra uppdrag.

Figur 5: Driftsmiljöer. Flera alternativ möjliga.
Vi kan konstatera att On-premise-lösningar fortsätter att vara mycket vanligt. I den offentliga sektorn är on-premise nästan den enda lösningen, men det är också mycket vanligt inom den privata sektorn. Bland våra kunder är AWS och Azure nästan lika vanliga.
Under denna rubrik sorterar vi in vilken typ av underliggande plattform som våra applikationer exekverar på. Definitionerna kan vara något flytande, men oftast avses här att man redan har paketerat sin applikation i en docker-image, alternativt som en .war/.ear fil som man t.ex. kör i en Servlet-container.

Figur 6: Exekveringsplattformar, flera alternativ möjliga.
Kubernetes och dess styvsyster OpenShift är de klart vanligaste plattformarna att exekvera sin mjukvara på och har sammanlagt 57 %, vilket är mer än förra året. Vi fortsätter att se en ökad diversifiering med fler typer av exekveringsplattformar än tidigare.
En fråga rör hur vi bygger våra för API:er inom våra uppdrag.
Så här ser det ut 2025.

Figur 7: API-typer som används, flera alternativ möjliga.
Protobuffers/gRPC fortsätter att gå framåt. REST-API:er fortsätter dock att vara den dominerande tekniken.
På hög nivå pratar man ofta om tre typer av databaser för långtidslagring av data:
Vi har valt att även inkludera Key/value stores (Redis m.fl.), även om dessa kanske inte är att betrakta som regelrätta databaser i traditionell mening.

Figur 8: Typ av databaser som används, flera alternativ möjliga.
Relationsdatabaser behåller sin dominerande ställning medan key/value stores och dokumentdatabaser noterar en minskning. Vi ser ingen större användning av grafdatabaser bland våra kunder.
På frontendsidan fortsätter React att vara helt dominerande, med Svelte och Angular som krympande alternativ. Vi har också ett ökande intresse för Native iOS/Android-ramverk.

Figur 9: Frontendramverk, flera alternativ möjliga
När det gäller byggverktyg kan vi se att det är en stor spridning på många olika verktyg, där Gitlab CI är det mest använda alternativet i år.
Så här ser den samlade bilden av byggverktyg ut i våra projekt 2025.

Figur 10: Byggverktyg, flera alternativ möjliga.
Nytt för i år är att vi ställt frågor kring användningen av AI-verktyg i våra uppdrag.
Första frågan rör vilka verktyg vi använder som personliga arbetsredskap när vi utvecklar. Vi kan konstatera att det finns en uppsjö av verktyg med Gemini och och ChatGPT som de vanligaste alternativen.

Figur 11: AI som personligt verktyg, flera alternativ möjliga.
När det gäller AI-verktyg som vi använt för lösningar på våra uppdrag är listan i år ganska kort. Det ser ut som om det fortfarande finns en viss tveksamhet eller osäkerhet om hur AI bäst kan användas tillsammans med existerande lösningar, men det kan man anta kommer att förändras mycket de närmaste åren.

Figur 12: AI som del av lösningar, flera alternative möjliga.
Nedan följer i vanlig ordning en sammanställning gällande litet “mjukare” parametrar samt kringliggande verktyg.
Vad gör vi på jobbet och vilka roller har vi i våra uppdrag?
Vi fortsätter att oftast vara backend-utvecklare och arkitekter i våra uppdrag, med DevOps och Frontend som andra starka områden.

Figur 13: Arbetsuppgifter på uppdraget.
Hemarbete sker fortsatt i stor utsträckning men många uppdrag ställer krav på att man skall vara på sin arbetsplats två till tre dagar i veckan. Efter pandemi-åren verkar tre dagar hemma per vecka ha blivit ett vanligt alternativ på våra uppdrag.
Nedanstående diagram jämför hur många dagar man arbetar hemifrån per arbetsvecka i genomsnitt och vi kan följa utvecklingen 2022-2025.

Figur 14: Hur många dagar per vecka arbetar du hemifrån?
Fördelningen är “normalfördelad” runt tre dagar och det är nu det absolut vanligaste alternativet.
Då vi på senare år arbetar alltmer distribuerat så ökar också betydelsen av digitala verktyg för planering, ärendehantering och dokumentation. Många möten sker också digitalt och verktyg för videomöten och skärmdelning är en viktig del i mångas arbetsvardag.
Hur ser situationen ut och vilka är de dominerande verktygen i våra uppdrag?
För digitala möten ser det ut så här.

Figur 15: Mötesverktyg.
Microsoft Teams är fortsatt helt dominerande. Det finns många alternativ men inget av dem används i någon större utsträckning på våra uppdrag.
Årets Tech Radar visar på kontinuitet snarare än drastiska skiften, precis som tidigare år.